En kaminordlista hjälper dig att förstå de tekniska uppgifter som används när du jämför kaminer. Här förklarar vi bland annat nominell effekt, verkningsgrad, konvektionsvärme, extern tilluft och skorstensdrag, samt vad begreppen betyder för ditt val av kamin och skorsten.

Effekt och prestanda

• Effekt (kW): Anger hur mycket värme en kamin kan avge och mäts i kilowatt. På en produktsida anges ofta exempelvis nominell effekt, effektintervall och ibland maximal effekt. Hur stor effekt som behövs beror bland annat på bostadens storlek, isolering, planlösning och klimat. En vanlig tumregel är att 1 kW kan värma ungefär 10–15 m² i ett välisolerat hus, men detta bör endast ses som en grov uppskattning.
• Nominell effekt: Den värmeeffekt som kaminen är provad för vid normal drift enligt relevant standard. Det är normalt en av de viktigaste siffrorna när du jämför olika braskaminer. Kaminen är konstruerad för att arbeta effektivt kring sin nominella effekt.
• Effektintervall: Visar inom vilket ungefärligt effektområde kaminen kan användas och anges i kilowatt (kW). Ett effektintervall på exempelvis 3–7 kW innebär att värmeavgivningen kan variera beroende på hur kaminen eldas. Effektintervallet är särskilt användbart när du vill bedöma om en kamin passar både ett mindre och ett större värmebehov.
• Maxeffekt: Den högsta värmeeffekt som anges för kaminen och mäts i kilowatt (kW). Maxeffekten bör inte förväxlas med nominell effekt, som normalt är mer relevant när olika modeller jämförs.
• Uppvärmningsyta: En uppskattning av hur stor yta kaminen kan bidra till att värma och anges vanligtvis i kvadratmeter (m²). Uppgiften bör ses som vägledande eftersom det faktiska värmebehovet påverkas av bland annat isolering, takhöjd, planlösning och utomhustemperatur.
• Verkningsgrad: Anger hur stor andel av bränslets energi som omvandlas till nyttig värme. En kamin med 80 procents verkningsgrad tar alltså till vara ungefär 80 procent av den tillförda energin under de förhållanden där verkningsgraden har uppmätts. En hög verkningsgrad innebär generellt att mer av energin i veden kan användas till uppvärmning.
• Vedförbrukning: Visar hur mycket ved kaminen använder under en viss tid och anges vanligtvis i kilogram per timme (kg/h). Förbrukningen påverkas bland annat av kaminens effekt, veden och hur kaminen eldas.
• Bränsleförbrukning: Visar hur mycket bränsle en kamin använder under en viss tid. För en vedkamin anges det vanligtvis i kilogram ved per timme (kg/h), medan det för en pelletskamin anges som mängden pellets som förbrukas.
• Rökgastemperatur: Temperaturen på rökgaserna när de lämnar kaminen och går vidare in i skorstenen. Temperaturen anges vanligtvis i grader Celsius (°C) och är en av de uppgifter som kan vara relevanta vid dimensionering och bedömning av skorstenen.
• Rökgasflöde: Kallas ibland rökgasmängd och visar hur stor mängd rökgaser som lämnar kaminen under en viss tid. Det anges vanligtvis i gram per sekund (g/s) och används bland annat vid teknisk dimensionering av skorstenen.
• Ecodesign 2022: EU:s ekodesignkrav för fastbränsleeldade rumsvärmare började tillämpas den 1 januari 2022 och omfattar bland annat krav på energieffektivitet och gränsvärden för utsläpp av partiklar, kolmonoxid, organiska gasformiga ämnen och kväveoxider. En kamin som uppfyller kraven kan anges som Ecodesign compliant. Ecodesign är ett regelverk och inte en separat miljömärkning. Se våra braskaminer.
• Energiklass: Visar kaminens energieffektivitet och gör det enklare att jämföra olika modeller. En högre energiklass innebär bättre energieffektivitet enligt energimärkningens beräkningsmetod. Titta däremot inte enbart på energiklassen när du väljer kamin. Även nominell effekt, verkningsgrad och hur väl kaminen passar bostadens värmebehov är viktiga faktorer.
• CO-utsläpp: Visar hur mycket kolmonoxid (CO) som bildas vid förbränningen. Kolmonoxid kan bland annat uppstå när bränslet inte förbränns fullständigt. CO-utsläpp är därför en av de parametrar som används för att bedöma en kamins utsläppsprestanda.
• Partikelutsläpp: Visar hur mycket små partiklar som bildas vid förbränningen och följer med rökgaserna ut genom skorstenen. Partikelutsläpp är en av de utsläppsparametrar som regleras inom Ecodesign.
• OGC: Står för Organic Gaseous Compounds och betyder organiska gasformiga föreningar. Dessa ämnen kan bildas vid ofullständig förbränning och omfattas av utsläppskraven inom Ecodesign.
• NOx: Är ett samlingsnamn för kväveoxider som kan bildas vid förbränning. Även utsläpp av NOx omfattas av Ecodesign-kraven för fastbränsleeldade rumsvärmare.

Värme och värmelagring

• Konvektionsvärme: Värme som sprids genom luftens rörelse. Kallare luft dras in runt kaminen, värms upp och stiger sedan vidare ut i rummet. På så sätt kan värmen spridas till en större del av rummet än enbart området närmast kaminen.
• Strålningsvärme: Värme som överförs direkt från kaminens varma ytor till människor, möbler och andra ytor i närheten. Den upplevs ofta tydligast nära kaminen.
• Konvektionskamin: En kamin som är konstruerad för att sprida en stor del av värmen genom konvektion. Luft värms mellan brännkammaren och kaminens yttre hölje och cirkulerar därefter ut i rummet.
• Strålningskamin: En kamin som avger en stor del av värmen direkt från sina varma ytor. Det ger en tydlig värme nära kaminen och kan passa bra där man vill känna värmen snabbt i den del av rummet där eldstaden står.
• Värmelagring: Innebär att kaminen eller material i kaminen tar upp värme under eldningen och avger den gradvis efteråt. Material med hög värmelagrande förmåga kan göra att värmen finns kvar längre efter att elden har minskat eller slocknat. Täljstenskaminer är ett vanligt exempel på kaminer där stenen bidrar till värmelagringen.
• Täljsten: En natursten med god förmåga att ta upp och lagra värme. På en täljstenskamin hjälper stenen till att jämna ut värmeavgivningen och kan fortsätta avge värme efter att elden har minskat eller slocknat. Hur länge värmen bevaras beror bland annat på mängden täljsten och kaminens konstruktion.
• Eftervärme: Den värme som kaminen fortsätter att avge efter att elden har minskat eller slocknat. Hur länge eftervärmen varar påverkas bland annat av kaminens konstruktion, material och eventuell extra värmelagringsmassa.
• Värmemagasin: Ett värmemagasin lagrar värme medan du eldar och avger den långsamt efteråt. Det består vanligtvis av särskilda värmelagrande stenar eller annan värmelagrande massa som placeras i eller ovanför kaminen. Vissa moduluppbyggda kaminer kan utrustas med extra värmelagring.
• Värmelagringssten: Ett material som tar upp värme från kaminen under eldningen och avger den gradvis efteråt. Stenarna används ofta i ett värmemagasin för att förlänga den tid som kaminen fortsätter att avge värme.

Förbränning och luftreglering

• Förbränningsluft: Den luft som behövs för att bränslet ska kunna brinna. I en modern vedkamin leds luften in i eldstaden på olika sätt för att stödja förbränningen under olika delar av eldningen. Förbränningsluften kan tas från rummet eller, på kaminer som är förberedda för det, ledas utifrån genom en separat tilluftsanslutning. Läs mer om friskluftssystem för kamin.
• Primärluft: Förbränningsluft som på många kaminer framför allt används vid upptändningen och under den första delen av eldningen. Luften hjälper veden att komma upp i temperatur och få igång förbränningen. Exakt hur primärluften används och regleras varierar mellan olika kaminer, så följ alltid tillverkarens eldningsinstruktioner.
• Sekundärluft: Luft som tillförs högre upp i eldstaden och bidrar till förbränningen av brännbara gaser som frigörs när veden värms upp. Sekundärluften är en viktig del av förbränningen i många moderna vedkaminer och kan även användas som en del av kaminens glasrensning.
• Glasrensning/Airwash: Ett system där förvärmd luft leds längs insidan av glaset för att minska mängden sot och beläggningar på rutan. Det hjälper glaset att hålla sig renare och ger bättre insyn till elden. Systemet gör däremot inte glaset självrengörande. Fuktig ved, låg förbränningstemperatur och felaktig eldning kan fortfarande ge sotiga rutor.
• Automatisk luftreglering: Ett system som automatiskt justerar delar av kaminens lufttillförsel under eldningen. Syftet är att göra eldningen enklare och hjälpa kaminen att få rätt mängd förbränningsluft under olika delar av förbränningsförloppet. Tekniken varierar mellan tillverkare och kan vara allt från mekaniska system till elektroniskt styrda lösningar.

Friskluft och extern tilluft

• Extern tilluft/friskluftsanslutning: Innebär att kaminen kan få förbränningsluft utifrån via en separat kanal i stället för att enbart ta luft från rummet. Det är särskilt relevant i moderna och täta hus där ventilation och tryckförhållanden kan påverka kaminens lufttillförsel. Kontrollera alltid att den aktuella kaminen är förberedd för extern tilluft och vilken dimension anslutningen har. Du hittar kompatibla lösningar bland våra friskluftssystem.
• Friskluftssystem/friskluftskit: De komponenter som används för att ansluta kaminen till extern förbränningsluft. Systemet kan exempelvis innehålla anslutningsdelar, slang eller kanal beroende på modell och installation. Friskluftssystem för kaminer är ofta modellspecifika, så ett kit som passar en kamin behöver inte passa en annan modell från samma tillverkare.

Skorsten och anslutningar

• Skorstensdrag: Det undertryck som hjälper till att transportera rökgaserna från kaminen och upp genom skorstenen. Draget påverkas bland annat av skorstenens höjd och dimension, rökgastemperaturen, utomhustemperaturen och väderförhållandena. För svagt drag kan göra kaminen svår att tända och orsaka rökproblem, medan alltför kraftigt drag också kan påverka förbränningen negativt.
• Skorstensdiameter: Anger skorstenens eller rökkanalens invändiga diameter och anges vanligtvis i millimeter (mm). Dimensionen behöver vara anpassad till kaminen och installationen för att rökgaserna ska kunna ledas bort under rätt förutsättningar.
• Modulskorsten: En prefabricerad skorsten som byggs upp av färdiga sektioner. Det är en vanlig lösning när en kamin installeras i ett hus som saknar en lämplig befintlig skorsten. Systemet kan byggas i olika längder och med olika komponenter beroende på husets konstruktion, kaminens placering och installationens krav.
• Rökkanal: Den kanal som leder rökgaserna från eldstaden till det fria. Rökkanalen kan exempelvis vara en del av en murad skorsten eller ett prefabricerat skorstenssystem. Dimension och utformning behöver vara lämpliga för den eldstad som ansluts.
• Rökrör: Röret som förbinder kaminen med skorstenen eller rökkanalen. Rökrörets dimension behöver passa kaminens rökstos och installationens förutsättningar. Vanliga dimensioner på kaminer är exempelvis Ø125 och Ø150 mm, men det varierar mellan modeller.
• Rökstos: Kaminens anslutning för rökröret. Rökstosen kan vara placerad på ovansidan eller baksidan av kaminen och på vissa modeller kan placeringen ändras. Stosens diameter är viktig när kaminen ska anslutas till rökrör och skorsten.
• Pascal (Pa): En enhet för tryck. För kaminer används Pascal ofta för att ange det skorstensdrag som tillverkaren anger som lämpligt eller nödvändigt för att kaminen ska fungera enligt de avsedda förutsättningarna.
• Anslutningshöjd och anslutningsmått: Visar var kaminens anslutning till skorstenen sitter och vilka mått som gäller. Uppgifterna är särskilt viktiga när kaminen ska anslutas bakåt till en befintlig skorsten.
• Rökgasfläkt: En rökgasfläkt hjälper till att skapa eller stabilisera draget i skorstenen. Den monteras vanligtvis på skorstenen och kan vara en lösning när det naturliga skorstensdraget inte är tillräckligt eller varierar mycket.
• Toppanslutning: Innebär att rökröret ansluts till kaminens ovansida. Det är vanligt när skorstenen ska fortsätta uppåt från kaminen och exempelvis gå genom taket. Kontrollera alltid att den aktuella modellen är konstruerad och godkänd för den anslutning du planerar.
• Bakanslutning: Innebär att rökröret ansluts från kaminens baksida. Det används ofta när kaminen ska anslutas direkt bakåt till en befintlig murad skorsten och kan ge ett diskret uttryck eftersom en mindre del av rökröret blir synlig.
• Toppstos: En rökstos avsedd för anslutning på kaminens ovansida. Den används för att koppla samman kaminen med rökröret när installationen ska vara toppansluten.
• Inmurningsstos: En anslutningsdetalj som monteras i en murad skorsten och skapar en anslutningspunkt för rökröret. Den används när en kamin ska anslutas till en befintlig murad rökkanal.
• Övergångsstos: En anslutningsdel som används för att övergå mellan olika dimensioner eller typer av anslutningar. Den kan exempelvis behövas när kaminens rökstos och den övriga installationen har olika dimensioner. Vilken lösning som är lämplig behöver bedömas utifrån den aktuella kaminen och skorstenen.

Installation, brandskydd och regler

• Avstånd till brännbart material: Det minsta avstånd som behöver finnas mellan kaminen och exempelvis en brännbar vägg, möbel eller annan brännbar byggnadsdel vid en viss installation. Avstånden varierar mellan olika modeller och kan även skilja beroende på hur kaminen placeras. Använd därför alltid installationsanvisningen för den exakta modellen och utgå inte från måtten för en liknande kamin.
• Eldstadsplan: Ett obrännbart skydd framför och omkring en eldstad som minskar risken för att glöd eller annat brinnande material antänder golvet. För slutna eldstäder anger dagens svenska byggregler bland annat minsta utsträckning framför och vid sidan av eldstaden. Kontrollera alltid vad som gäller för den aktuella installationen. Ett eldstadsplan kan exempelvis bestå av golvglas, golvplåt, sten eller annat lämpligt obrännbart material.
• Golvglas: Ett golvglas till kamin används som eldstadsplan och skyddar golvet framför och omkring kaminen. Golvglas finns bland annat som transparenta eller rökfärgade och kan vara universella eller formskurna för en viss kaminmodell. Glaset ger ett diskret skydd eftersom det befintliga golvet fortfarande är synligt.
• Golvplåt: En golvplåt till kamin används som eldstadsplan och skyddar brännbart golv mot exempelvis glöd och gnistor. Golvplåtar finns i olika former och kan antingen vara universella eller formskurna för en specifik kamin. Kontrollera alltid att storleken och utformningen uppfyller kraven för den aktuella installationen.
• Ecodesign compliant: En formulering som används för att ange att en produkt uppfyller de Ecodesign-krav som gäller för den. Ecodesign compliant är inte en egen certifiering, märkning eller särskild typ av förbränningsteknik. Ser du beteckningen på en produktsida betyder det alltså att produkten anges uppfylla de tillämpliga Ecodesign-kraven.
• EN 16510: En europeisk standardserie för rumsvärmare och andra eldstäder för fasta bränslen. Standarden omfattar bland annat krav och provningsmetoder för säkerhet, utsläpp och prestanda. För vanliga vedeldade rumsvärmare har EN 16510 ersatt den äldre EN 13240-standarden. Om EN 16510 anges i dokumentationen för en kamin betyder det att produkten har provats och bedömts enligt relevant del av standarden.
• CE-märkning: Visar att tillverkaren har bedömt och redovisat produktens egenskaper enligt de EU-regler som gäller för produkten. För en kamin innebär det bland annat att relevanta egenskaper har deklarerats enligt tillämpliga regler och standarder. CE-märkningen är inte en kvalitetsmärkning och betyder därför inte att en CE-märkt kamin automatiskt är bättre än en annan.
• DoP/prestandadeklaration: DoP står för Declaration of Performance och kallas på svenska prestandadeklaration. Dokumentet redovisar produktens deklarerade prestanda för relevanta egenskaper enligt de regler och tekniska specifikationer som gäller. Det är därför ett viktigt dokument när du vill kontrollera tekniska uppgifter för en specifik kaminmodell.
• Svanenmärkning: En nordisk miljömärkning. En Svanenmärkt kamin behöver uppfylla de kriterier som gäller för produktgruppen, exempelvis krav kopplade till utsläpp, effektivitet och andra miljöegenskaper.
• Energimärkning: En standardiserad märkning som gör det enklare att se och jämföra en produkts energieffektivitet. Energietiketten innehåller bland annat kaminens energiklass. Märkningen är användbar vid jämförelser, men bör läsas tillsammans med exempelvis nominell effekt, verkningsgrad och övriga egenskaper när du väljer kamin.

Bra att veta:

Tekniska värden och installationskrav varierar mellan olika kaminer. Kontrollera därför alltid produktens installationsanvisning och prestandadeklaration, och rådgör med en fackman eller skorstensfejarmästare inför installationen.